Här har vi samlat era funderingar från vår Digitala skogskväll den 19 oktober 2023, och experterna svarar. Temat var skog, klimat och skador och vår vd Fredrik hade inte mindre än fem gästande experter i studion och förutom aktuellt marknadsläge, framtidsspaningar och intressant information samt tips och råd gällande kvällens ämne så hade vi också en populär frågestund. Missade du sändningen? Du kan se den, och alla våra andra Digitala skogskvällar, i efterhand.
I studion hade Fredrik Granath (vd Rundvirke Skog AB) samt kollegorna tillika virkesinköparna Olle Ohlsson och Björn Nyström sällskap av Kristina Thureson och Nils Frank hos Skogsstyrelsen, samt Mari Bohlin från Dina Försäkringar.
Här har vi samlat frågor och svar som kom in till Digital skogskväll, även de vi inte hann med i sändningen.
Du kikar på vår Digitala skogskväll från 19 oktober 2023 genom att klicka här.
Jag är en nybliven skogsägare som ärvt skog av min farbror. Känns som det blir mer och mer som man skall kunna och känna till som skogsägare. Hur långt kan Rundvirke Skog hjälpa till med de frågor som dyker upp egentligen?
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Grattis till att ha blivit skogsägare! Rundvirke Skog är ett fullservicebolag som hjälper dig i alla steg gällande skogsägandet. Vi ser till helheten och fungerar som en skoglig rådgivare, och där vår kompetens slutar kopplar vi in något av alla våra kunniga samarbetspartners som vi har trygga och nära relationer till. Som t ex de expertgäster vi har med oss här i studion ikväll. Varmt välkommen att höra av dig till din lokala, skogliga rådgivare hos oss, du hittar uppgifter till oss här.
Röja i juni, är det inte dåligt för fåglar?
Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Det är en komplex fråga. Man kommer inte kunna avstå från röjning eller andra åtgärder i fåglarnas häckningsperiod eftersom vissa arter häckar tidigare och andra senare. Man minskar risken att fåglarna drabbas hårt genom att undvika att röja lövdominerade bestånd som blivit trädbildande under försommaren, och koncentrera sig på barrskogsdominerade bestånd. Dock har man då apekten att röjningsvirket i grövre barröjningar kan utgöra yngelhabitat för skadeinsekter, vilket inte är att föredra… Vi försöker lägga våra röjningar rätt i tiden för att beakta alla aspekter så långt det är möjligt.
När brukar granbarkborren svärma?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Det kan variera beroende på temperatur och väder, men generellt från mitten av maj till sista juni.
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Granbarkborren svärmar vid 18 grader, förutsatt att det varit plusgrader dygnet runt under ca en vecka innan.
Skulle det fungera att sätt upp fällor för granbarkborre på sin fastighet, och på det sättet klara sig från skador på skogen – är detta något ni rekommenderar? Hur stort område fångar dessa fällor upp?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Fällor kan vara ett gott komplement till sök och plock m.m. De förhindrar dock inte angrepp på egen hand. Frågan om hur stort område fällorna kan fånga upp är svår att svara på, då det beror på så många olika faktorer. Man brukar ange en radie på 20-30 meter med stor påverkan, men alla borrar inom den radien kommer inte att fastna i fällan beroende på vindriktning och annat.
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Studier pekar åt olika håll och forskare är oense. Skogsstyrelsen slutade med fångstfällor våren 2021 med motiveringen att det inte var ekonomiskt försvarbart. Nu används de endast för att övervaka svärmning.
Hur ser man på träden att granbarkborren slagit till?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Man ser det på borrmjölshögar runt trädet och att det finns borrmjöl i barkspringor. Det kan också bli en riklig kådning, som tårar på stammen. En annan ledtråd är om man ser att hackspetten angripit trädet, och senare under säsongen kan det synas i form av att barren ändrar färg, samt även på barksläpp på liggande virke.
Björn Nyström och Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Precis som Nils berättar är det framförallt att det finns borrmjöl på stammen och marken intill trädet. Man även upptäcka borrhål eller att trädet kådar kraftigt som att någon skjutit på trädet med en hagelbössa. Ett annat tecken på att granens livskraftighet är nedsatt är att de gulnar i grenarna och tappar barr på grenens inre delar. Det är kanske inte barkborren som slagit till, men det är ett tecken på stress av någon form, och då är aldrig barkborren speciellt långt borta.
Är det någon speciell tid som man speciellt ska kolla över sin skog efter granbarkborreangrepp?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Vi brukar rekommendera att se över skogen varannan vecka efter svärmning. Via Skogsstyrelsens hemsida kan du hålla lite koll på vår svärmningsövervakning, som sker med hjälp av barkborrefällor. Vi startar upp den övervakningen v 16 2024.
Överlever granbarkborren en vinter i det träd de borrat sig in i, eller dör de om det blir rejält kallt?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
De kan överleva även om det är riktigt kallt. Men… de flesta borrarna i våra trakter övervintrar i marken och där klarar de sig bra.
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Ja, jag är enig – generellt klarar barkborren kyla bra, det är längden på vintern (och sommaren) som avgör hur välmående barkborrepopulationen är.
Bilderna som visas verkar bara vara tallar, är det således monokulturskogar som representeras? Ser ni någon skillnad på blandskog?
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Tall är vår primära råvara, därför blir det ofta det trädslag som används i vårt presentationsmaterial. Vi vill dock att skogen sköts stådortsanpassat för en högre vitalitet, det genererar oftast en blandskog. I blandskogar finner vi vanligen det bästa kvalitéerna då tallen kvistrensar bättre och blir rakare för längre stamblock och möjlighet till uttag av stolp.
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Ja, vi ser skillnader – blandskogar är generellt mer motståndskraftiga mot olika former av angrepp.
Är lärk mer eller mindre känslig för torka och skadedjur jämfört med gran och tall, eller finns det något annat fantastiskt bra träslag att testa?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Lärken borde klara torkan aningen bättre genom att den kan fälla barren. Lärken är generellt sett ett robust trädslag som i större omfattning finns i Sverige på de kargaste miljöer vi har. Jag skickar med ett litet “OBS!” – att gå från en monokultur av tall/gran är nog inte lösningen. Det finns dock orosmoln runt lärken också med skadegörare såsom lärksäckmal, lärkborren som gärna angriper vid stark torkstress och som förmodligen kommer gynnas och ha en ökad påverkan genom det allt varmare klimatet.
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Lärk är tyvärr ingen universallösning, lärk vill ha friska marker med bra näringstillgång – i mångt och mycket samma mark som gran. Så lärken minskar risken för granbarkborre men har istället problem med viltbete och rotröta (trädet dör). Förädlade lövträd som asp, poppel och björk är på frammarsch, men som med mycket nytt är det saker vi inte vet än och det behöver troligen hägnas vid etablering.
Har vi sett några tallvedsnematoder i södra Norrland?
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Tallvedsnematoden är en millimeterlång rundmask som angriper barrträd och som kan orsaka omfattande skogsdöd. Den finns naturligt i Nordamerika och har därifrån spridit sig till bl.a. Portugal och Japan. Tallvedsnematoden kan spridas till Sverige via levande plantmaterial, barkat och obarkat timmer, obehandlat sågat virke, flis, sågspån och träemballage av olika slag. Men vi har inte observerat några tallvedsnematoder i Sverige i skog, däremot har det noterats i lastpallar. Dock verkar de inte spridit sig vidare.
Knäckesjuka – är det ett ökat problem? Det ser så ut. Det verkar också som den självsådda plantan på samma hygge klarar sig bättre än den planterade plantan, stämmer det? Kan det i så fall bero på senare invintring och frostsprängningar där sporen kan få fäste.
Nils Frank hos Skogsstyrelsen svarar:
Knäckesjukan är en skadesvamp. Infektionen sker under skottskjutningen och i fuktig väderlek, så spridningen har inget med frost att göra. År 2022 var det mycket knäckesjuka i vårt område här i Gävleborg, men 2023 såg det betydligt bättre ut. Ju bättre tillväxt på skottet desto större risk att det smittas, därav kanske förklaringen mellan självsådda samt planterade material.
Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Det är svårt att säga ur ett nationellt perspektiv. Knäckesjukan har alltid funnits här i mindre omfattning. När vi började med trakthyggesbruk i större skala på mitten av 50-talet så är min personliga tro att den har ökat genom att gå på yngre skog eftersom den värdväxlar med bland annat asp och skogskovall som gynnats av det öppna hyggeslandskapet. Man vet att knäckesjuka följt med i plantmaterial från plantskolorna vilket skapar stora problem. Jag har exempelvis sett bestånd där skadefrekvensen uppgår till mellan 30-50 % i 40-årig skog. Denna har inte kommit in på naturlig väg utan via plantskolan. Huruvida självsådda plantor klarar sig bättre än planterade, ja – det är jag också inne på men jag vet tyvärr inte om det finns forskning som kan styrka det vetenskapligt.
Om man är fler skogsägare som skall bygga väg, hur fördelar man kostnaden mellan skogsägarna då?
Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Det gör man genom att räkna ut hur stor nytta varje fastighet har av att vägen byggs. Detta kan ske på lite olika sätt och jag personligen anser att det inte går att veta exakt att allt blir helt rättvist. Beräkning av båtnad (som det kallas när man räknar ut detta) och efterföljande andelstal för byggande och skötsel kan ske via oss hos Rundvirke Skog, eller genom ett lantmäteriärende – vilket är vanligt vid större projekt med många andelsägare och olika intressegrupper.
Måste man anmäla till Skogsstyrelsen när man skall till att avverka för att sen göra en skogsbilväg?
Kristina Thureson hos Skogsstyrelsen svarar:
Ja, du skickar in ett samråd till Skogsstyrelsen och anger att du avser bygga väg. Här hittar du mer information om hur du går tillväga.
I grova drag, vad kostar det att bryta en skogsbilväg färdig för grusning?
Kristina Thureson hos Skogsstyrelsen svarar:
Det beror på en rad olika faktorer så klart. Men runt 250-300 kr per meter utan större trummor. Men det kan bli mycket dyrare också. Det finns en räknesnurra på skogskunskap.se – kika gärna på den för aktuella priser.
Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Ja, precis – det varierar ju med många faktorer, allt ifrån var du befinner dig i landet och hur terrängen ser ut, om det är mycket vatten, blöta marker eller nära till hällmark. Samt även såklart vilken standard man avser ha på vägen.
Om man vill bygga en skogsbilväg, kan man då få hjälp av Rundvirke Skog med själva projekteringen m.m.?
Björn Nyström hos Rundvirke Skog svarar:
Självklart hjälper vi till med detta, vänd dig till din din lokala virkesinköpare hos oss på Rundvirke Skog så hjälper vi dig gärna vidare.
Kan Skogsstyrelsen komma ut och ge råd om man vill bygga en skogsbilväg på sin fastighet?
Kristina Thureson hos Skogsstyrelsen svarar:
Absolut, det ligger inom vår konsultverksamhet där vi också erbjuder hjälp med vägprojektering, planering i fält, entreprenadbesiktning, båtnadsberäkningar med mera. Kontakta oss eller din skogliga rådgivare hos Rundvirke Skog så hjälper vi dig gärna vidare.
Olle Ohlsson hos Rundvirke Skog svarar:
Många skogsföretag i branschen har stor kompetens kring vägar och kan vara behjälpliga, så hjälp finns att få från flera instanser och företag. Som Kristina säger, kontakta oss gärna så kikar vi på en lösning.
Om du har brandförsäkring och själv sköter brandbevakningen – får du ersättning för t ex resa eller de timmar du gör, eller uteblir ersättning helt då?
Mari Bohlin hos Dina Försäkringar svarar:
Ersättning till markägare för eget arbete ges i förhållande till normal lön för den typen av arbete och är skattefri (2024 ca 250kr/tim). Du hittar information och uppgifter om hur och vad försäkringen ersätter via vår hemsida, klicka här för att komma till villkoren, och under punkt 6 på sidan 71 kan du läsa mer om skogsförsäkringen, och på sidan 75 i villkoret 6.9.1.1. står det bl.a. om brandbevakning. Det kan vara lite knepigt att läsa och tolka villkor, har man frågor är man varmt välkommen att kontakta oss via telefon på 0770-16 06 00 eller via vår hemsida, www.dina.se, så hjälper vi till.