Alla nyheter 05 March 2024

Frågor och svar från Digital skogskväll 15 februari 2024

Vi fick in rekordmånga frågor inför och under vår sändning av Digital skogskväll den 15 februari, där temat var Skogsföryngring. Fredrik Granath (vd Rundvirke Skog) och hans gäster Johan Haglöf (skötsel- och hållbarhetschef Rundvirke Skog) samt Christer Karlsson (skogsforskare) pratade om olika föryngringsmetoder och dess för- och nackdelar, med extra fokus på naturlig föryngring med fröträd – och intresset var stort. Här har vi samlat frågor och svar, även de vi inte hann med i sändningen.

Missade du sändningen? Ingen fara, du kikar på vår Digitala skogskväll från 15 februari genom att klicka här.

Här kommer kvällens frågor – öppna svaren med den gröna pilen

Inställningen man ofta hör är att man ”tappar för många år i starten” vid användning av naturlig föryngring …

Hur ser ni på detta? Finns det belägg för att det efter, säg 40, är sån stor skillnad mellan ett oförändrat bestånd och ett förädlat?

Johan Haglöf och Christer Karlsson svarar:
Om det primära målet är att maximera volymtillväxten och minimera omloppstiden är plantering bäst. Men har man som mål att skapa en högkvalitativ tallskog är naturlig föryngring bäst. För skogsägaren är ekonomin viktig och där gäller det att ha höga intäkter och låga kostnader. Med naturlig föryngring spar man minst 5000 kr/ha i föryngringskostnad. Det finns egentligen inga rätt och fel utan metoden ska anpassas efter de mål och förutsättningar man har.

Ett till argument är att man mister för mycket tillväxt genom att inte få ner förädlat material i backen

Vad har ni för erfarenhet av detta?

Johan Haglöf svarar:
Teoretiskt sett förlorar man i tillväxt om man inte nyttjar förädlat material. Men i praktiken blir skillnaderna ofta mindre. Planterade plantor dör, röjs bort och/eller gallras bort, därmed blir det alltid en viss andel naturligt föryngrade träd ändå och på så vis minskas gapet i potentiell tillväxtsförlust.

Hur många fröträd per hektar skall man spara för att få en lyckad föryngring?

Christer Karlsson svarar:
Grundyta är ett bättre mått än stamantal. Sikta på 6 m2/ha. Det är dessutom lätt att kolla med hjälp av ett relaskop, som tar hänsyn till att träden är olika grova. Se även nästa fråga.

Om man rekommenderas att spara 80 alt 100 fröträd per hektar, hur långt i meter ställer man ut dem då?

Christer Karlsson svarar:
Vid val av fröträd tänker man i avstånd, sedan kollar man med relaskop. 10 meters avstånd ger 100 träd/ha, och 11 m ger 80 träd/ha. Se föregående fråga.Vid val av fröträd tänker man i avstånd, sedan kollar man med relaskop. 10 meters avstånd ger 100 träd/ha, och 11 m ger 80 träd/ha. Se föregående fråga.

Blir det bäst kvalitet på ungskogen om man väljer att spara de tallar med bäst kvalitet som fröträd?

Christer Karlsson svarar:
Ja, men det är knappast mätbart på föryngringen. Däremot kan ett fröträd med hög kvalitet under fröträdsperioden växa in i ett värdefullare sortiment. Satsa främst på friska, grova träd som har symmetrisk krona. Dessa träd är stabila mot vindfällning och producerar mer frö än små träd.

Hur länge lever tallens frön när fröträden släppt fröna och de ligger i backen?

Christer Karlsson svarar:
Tall- och granfrö är färskvara. Några procent kan gro andra året, men det är inget att räkna med.

När på året släpper fröträden sina frön?

Christer Karlsson svarar:
Normalt i april-maj.

Kan man göra något för att öka fröproduktionen från fröträden, exempelvis gödsla kring tallarna?

Christer Karlsson svarar:
Punktgödsling inom 5 m från fröträden med 6 kg gödsel/träd (27 % N) eller NPK (26-3-4) ger oftast resultat. Se Fakta Skog nr 3 2022 (SLU).

Är markberedning under fröträd en bra och lönsam åtgärd?

Christer Karlsson svarar:
Markberedning är den starkaste åtgärden för att lyckas med naturlig föryngring. Men den måste göras i rätt tid, dvs hösten tre år efter att fröträden har friställts. Då får man många fler plantor och dessutom kommer plantorna de närmaste tre åren efter markberedningen vilket ger ett jämnt bestånd.

Önskemål – skicka med länk till inspelning av föregående Digitala skogskvällar när ni skickar ut inbjudan till en ny.

Jättebra önskemål, det tar vi med oss till framtida inbjudningar.

Hur skulle det fungera att friställa tänkta fröträd i samband med timmerställningen lite mer för att stormsäkra frötallarna?

Skulle det kunna vara ett alternativ till att spara en skyddzon mot utsatta lägen?

Johan Haglöf svarar:
Kanske, men jag skulle inte rekommendera det. En gallring i sig exponerar träden för ökad risk för stormfällning initialt. Därmed utsätts de tilltänkta fröträden för risk att blåsa ned redan innan de friställts som fröträd. En skyddszon är alltid bra.

Knäcker man inte plantorna om man låter fröträden stå för länge?

Jag menar att små plantor klarar att hämta sig efter att ha blivit överkörda men undrar om större plantor gör det?

Johan Haglöf svarar:
Även lite större plantor har en viss förmåga att hämta sig efter att ha blivit nedböjda. Men ju mindre de är desto flexiblare är de, och det är mindre sannolikhet att skada en liten planta jämfört med en stor av den enkla anledningen att den är just mindre.

Kan man se antydan till samma “friställnings-“effekt av en hård slutgallring?

Dvs, får tallen nog med friställningsstimulans av en något hårdare slutgallring för att börja producera inför år 3-4? Frågan ställer jag då funderingarna börjat snurra om man kan effektivisera detta sätt att föryngra skog. Kanske för att göra denna metod mer attraktiv för storskogsbruket.

Johan Haglöf svarar:
En skärmställning är att likna med en hårdare gallring. Men för att inte förlora delar av markens produktionsförmåga vill man undvika att göra denna gallring för tidigt (för många år till föryngringsavverkningen).

Ska vi tolka det som att ni rekommenderar naturlig föryngring framför planterad skog när vi talar tall?

Gäller dito för gran också?

Johan Haglöf svarar:
Ja, under förutsättningar att ståndorten är lämplig. Självföryngring av gran är en helt annan grej, det är arbetsintensivt och egentligen bara för någon som är intresserad och helst självverksam. Avseende gran finns inte heller samma ekonomiska incitament då kvalitet inte ersätts på samma sätt som för tall.

Hur blir de sammanlagda avverkningskostnaderna med presenterad metod jmf med mer traditionell metod?

Johan Haglöf svarar:
Högre. Detta eftersom man måste göra 2-3 fler avverkningsåtgärder och framförallt då får fler flyttkostnader. Men å andra sidan blir intäktssidan högre vilket gör metoden attraktiv.

Hur står sig frösådd jmf fröträd? Varför blir svaret på den frågan som det blir?

Christer Karlsson svarar:
Frösådd ger oftast ett bra resultat på sandiga jordar. Skillnaden mot naturlig föryngring är att fröet kostar 3000-5000 kr/ha, att man har ett år på sig istället för tre år för naturlig föryngring och att de flesta frön hamnar mitt i mineraljorden. På finkorninga moräner kan detta orsaka uppfrysning första vintern. Fördelen med sådd är att man kan använda plantagefrö.

Blir det färre betesskador i självföryngrad skog?

Johan och Christer svarar:
Bra fråga, i numerär troligen inte då en älg behöver en viss mängd föda. Men eftersom det är betydligt fler träd att fördela ut älgbetet på så kommer ungskogen efter slutröjning vid ca 5m ha avsevärt bättre möjligheter att vara av god kvalitet. Se även svaret på nästa fråga.

Är det inte så att det blir mindre med älgskador också med naturlig föryngring?

Äldre skogvaktare brukade säga att “plantan inte skall komma längre bortifrån än närmsta träd”, eftersom den ger den bästa/rätt biotop för orten/kommunen. En planterad skog med plantor från andra geografiska landskap blir ju hellre “godis” för älgarna?

Christer Karlsson svarar:
Ur skadesynpunkt är det resultatet för de blivande timmerstammarna som är viktigt. Jag skulle därför gärna vilja se undersökningar som visar skadefrekvensen, i planterade respektive naturligt föryngrade bestånd, för de 500 bästa stammarna som är kvar efter 1-2 röjningar och 2-3 gallringar. Ett naturligt föryngrat bestånd som röjs till produktionsförband vid 5 m höjd kommer i genomsnitt att ha dubbelt så mycket grönmassa under tiden som älgbete är attraktivt, jämfört med planterade tallbestånd som slutröjs vid 3 m. Om man jämför i antalet stammar blir det 3-5 gånger fler stammar i det naturligt föyngrade beståndet. Sannolikheten att bland dessa mer än 5000 st/ha hitta oskadade träd är betydligt högre än bland 2000 planterade st/ha. En fråga som viltforskarna ännu inte givit något entydigt svar på är om älgen hellre äter av en planterad tall än en naturligt föryngrad tall. Min slutsats: Höga stamantal upp till 5 m skapar fina tallar, ger älgen gott om föda samt ger ett stor urval av huvudstammar vid slutröjning.

Har ni något exempel på avkastning (i siffror) där man jämför självföryngring med plantering …

och tar hänsyn till kostnad för markberedning, minskad avkastning per år och jämför med planteringskostnaden? Förstår att det är många andra parametrar som styr, t.ex. typ av mark, älgbestånd m.m. Tänker någon form av genomsnittlig mark och tar hänsyn till den genomsnittliga kvalitetshöjningen.

Christer Karlsson svarar:
Se Skogsskötselserien del 4, där finns sådana beräkningar.

Finns det marker som inte är lämplig för naturlig föryngring? Hur funkar det i stenig terräng efter kusten?

Johan Haglöf svarar:
På steniga marker är markberedningen ofta en utmaning och därför kan metoden behöva anpassas något. Men det är ju samma även om man väljer plantering.

Era webbinarium, finns de tillgängliga på nätet vid en senare tidpunkt?

Jag ser ju dessa korta avsnitt som otroligt informativa och ett bra underlag att visa för personer som inte har så bra kunskap om skogsskötsel och värdet av vår skog. Jag är väldigt tacksam för att få närvara vid era sändningar.

Kul att höra, tack för ditt intresse! Du hittar tidigare webbinar på vår startsida, klicka här och skrolla ner en bit. Trevlig tittning!

Det sägs ibland att köpta plantor och frön är genetiskt bättre än från naturlig föryngring. Nån kommentar på det?

Johan Haglöf svarar:
Det finns olika typer av frön. Allt från beståndsfrön utan egentlig förädlingsgrad till den 3:e och 4:e generationens förädlat frömaterial. Produktionsförmåga men även vissa kvalitetsparametrar och motståndskraft mot skadegörare är egenskaper som man gynnar i det svenska förädlingsprogrammet. Förädlade frön ger jämnare och mer förutsägbar tillväxt på träd och beståndsnivå. Men eftersom utbudet av plantor blir så mycket större vid naturlig föryngring kan man med selektiv röjning och gallring gynna de träd med högst tillväxt och /eller kvalitetsegenskaper och därmed skapa ett jämnt och produktivt bestånd (om man så önskar).

Vid röjning, vilket avstånd ska man sträva efter mellan träd som får stå kvar?

Johan Haglöf svarar:
Mätning i samband med röjning är att rekommendera då det ofta annars lämnas för många stammar kvar och mätning görs oftast med en cirkelprovyta för att mäta stammar/ha. Lämna aldrig mer än 3000 st/ha, helst något färre. Här kan du läsa mer: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/antal-stammar/

Markberedning kan se illa ut. Många tvekar inför det. Hur mycket sämre blir det att inte markbereda?

Christer Karlsson svarar:
Markberedning är den starkaste åtgärden för att lyckas med naturlig föryngring. Men den måste göras i rätt tid, dvs hösten tre år efter att fröträden har friställts. Då får man många fler plantor och dessutom kommer plantorna de närmaste tre åren efter markberedningen vilket ger ett jämnt bestånd. På lavrika tallhedar kan resultatet bli bra utan markberedning, men det tar längre tid och blir ett ojämnare bestånd.

Skickar/mailar ni ut presentationsmaterialet efter att webbinariet är avslutat?

Nej, vi gör tyvärr inte det – vi hänvisar till de publikationer som Christer Karlsson hänvisade till. Hör gärna av dig vid frågor.

Finns det vinster med naturlig föryngring istället för plantering när det kommer till biologisk mångfald …

och andra miljöaspekter? Vilka är i så fall de största vinsterna, och hur mycket forskning bedrivs inom detta område?

Johan Haglöf svarar:
Det här är ett område som inte är så välbeforskat. Störst nytta ur ett mångfaldsperspektiv får man via välriktad naturvårdshänsyn som görs vid själva avverkningen. Men en planterad skog brukar bli mer enhetlig än en naturligt föryngrad och det är ur ett naturvårdsperspektiv sämre. Men om man lämnar några fröträd som evighetsträd så ökar variationen i det framtida beståndet och även den biologiska mångfalden då många arter är beroende av gamla träd.

Blir frösådda tallar lika bra i kvalitet som en självföryngrad?

Johan Haglöf svarar:
Ja, om sådden lyckas och plantskogen blir tät.

Vad tycker du om en kombinerad frösådd och självföryngring?

Johan Haglöf svarar:
Att kombinera fröträd med sådd kan man såklart göra men då bör syftet vara att man antingen vill utnyttja förädlat frö eller skapa en blandskog via att så in fröer från ett annat trädslag. Rent ekonomiskt är det inte gynnsamt att kombinera fröträd med sådd.

Vid frösådd (ca 20 år sedan) tallplanering på mager mark, mycket berg, tidigare avverkad tall ca 150-200 år gammal …

När kan det vara lämpligt att stamkvista för att öka kvaliteten?

Christer Karlsson svarar:
Stamkvistning ger bäst resultat om beståndet är 7-8 m högt, så att man kan kvista till 4 meters höjd. Sådana bestånd hittar man i sådda eller naturligt föryngade bestånd som röjts vid ca 5 m höjd. Då är diametern i brösthöjd ca 8 cm och grenarna klenare än 15 mm. Kvista bara 500 st/ha (4 m förband) och måla gärna de stamkvistade träden med en vit ring i brösthöjd. Ett planterat bestånd är ofta för grovt vid 8 m höjd, grenarna för grova och många träd är krokiga.

Utslagningen på “köpplantor” börjar bli besvärlig. Hellre kvantitet än kvalitet är modellen nu för tiden.

Ser ut som sallad som sorken älskar och ett stort antal sjukdomar som följd. Naturlig föryngring har livskraftiga och gröna plantor med stor överlevnad.

Johan Haglöf svarar:
Som du beskriver finns det utmaningar och risker med plantering. Men rätt utförd ger även plantering fina ungskogar och är ibland att rekommendera. Kom ihåg ståndortsanpassningen, rätt metod på rätt mark. Naturlig föryngring är inte alltid den bästa metoden.

Kan man vänta sig ytterligare prisuppgång på virke, med tanke på den höga efterfrågan?

Fredrik Granath svarar:
Generellt sett så har det varit prisuppgång under ca 1,5 år, om och hur länge det fortsätter så är väldigt svårt att säga. Uppgången beror på en större efterfrågan än vad utbudet är av svenskt virke för tillfället. Det är flera anledningar till att efterfrågan ökat men några av de viktigaste är att ryska virkesvolymer bojkottas, Sveaskog minskar sina avverkningar samt att flera skogsindustrier investerar både i sågverk och massaindustri med en större virkesförbrukning som följd. Energisektorn vill prioritera förnyelsebar råvara i kombination med brist på övriga bränslen vilket ökar efterfrågan av svenska biobränslevolymer från skogen. Allt detta göra att prisbilden på virkesråvara stigit. Det som talar emot en fortsatt prisuppgång är att konsumtionen av färdiga produkter inte har ökat, vare sig i pris eller volym utan snarare har sänkts vilket kan ge en vikande marknad på sikt. För våra egna specialsortiment som stolp, stamblock, slipers och Octostolp följer de marknaden i övrigt för timmer och massaved även om de generellt håller en högre prisnivå. För kraftledningsstolpar och Octostolp specifikt ser vi en positiv marknadsutveckling med hög efterfrågan vilket borgar för en stabilt hög prissättning till skogsägaren framåt.

Du vet väl att du kan se
våra Digitala skogskvällar
i efterhand, om och om igen?

Via vår startsida hittar du alla våra tidigare sändningar.
Har du tips på något du vill se och höra mer om?
Hör gärna av dig till oss!

Skogsforskare Christer Karlsson samt vår Skötsel- och hållbarhetschef Johan Haglöf gästade vår vd Fredrik Granath.