Frågor och svar från Digital skogskväll 15 februari 2024

Hur ser ni på detta? Finns det belägg för att det efter, säg 40, är sån stor skillnad mellan ett oförändrat bestånd och ett förädlat?

Johan Haglöf och Christer Karlsson svarar:
Om det primära målet är att maximera volymtillväxten och minimera omloppstiden är plantering bäst. Men har man som mål att skapa en högkvalitativ tallskog är naturlig föryngring bäst. För skogsägaren är ekonomin viktig och där gäller det att ha höga intäkter och låga kostnader. Med naturlig föryngring spar man minst 5000 kr/ha i föryngringskostnad. Det finns egentligen inga rätt och fel utan metoden ska anpassas efter de mål och förutsättningar man har.

Vad har ni för erfarenhet av detta?

Johan Haglöf svarar:
Teoretiskt sett förlorar man i tillväxt om man inte nyttjar förädlat material. Men i praktiken blir skillnaderna ofta mindre. Planterade plantor dör, röjs bort och/eller gallras bort, därmed blir det alltid en viss andel naturligt föryngrade träd ändå och på så vis minskas gapet i potentiell tillväxtsförlust.

Christer Karlsson svarar:
Grundyta är ett bättre mått än stamantal. Sikta på 6 m2/ha. Det är dessutom lätt att kolla med hjälp av ett relaskop, som tar hänsyn till att träden är olika grova. Se även nästa fråga.

Christer Karlsson svarar:
Vid val av fröträd tänker man i avstånd, sedan kollar man med relaskop. 10 meters avstånd ger 100 träd/ha, och 11 m ger 80 träd/ha. Se föregående fråga.Vid val av fröträd tänker man i avstånd, sedan kollar man med relaskop. 10 meters avstånd ger 100 träd/ha, och 11 m ger 80 träd/ha. Se föregående fråga.

Christer Karlsson svarar:
Ja, men det är knappast mätbart på föryngringen. Däremot kan ett fröträd med hög kvalitet under fröträdsperioden växa in i ett värdefullare sortiment. Satsa främst på friska, grova träd som har symmetrisk krona. Dessa träd är stabila mot vindfällning och producerar mer frö än små träd.

Christer Karlsson svarar:
Tall- och granfrö är färskvara. Några procent kan gro andra året, men det är inget att räkna med.

Christer Karlsson svarar:
Normalt i april-maj.

Christer Karlsson svarar:
Punktgödsling inom 5 m från fröträden med 6 kg gödsel/träd (27 % N) eller NPK (26-3-4) ger oftast resultat. Se Fakta Skog nr 3 2022 (SLU).

Christer Karlsson svarar:
Markberedning är den starkaste åtgärden för att lyckas med naturlig föryngring. Men den måste göras i rätt tid, dvs hösten tre år efter att fröträden har friställts. Då får man många fler plantor och dessutom kommer plantorna de närmaste tre åren efter markberedningen vilket ger ett jämnt bestånd.

Jättebra önskemål, det tar vi med oss till framtida inbjudningar.

Skulle det kunna vara ett alternativ till att spara en skyddzon mot utsatta lägen?

Johan Haglöf svarar:
Kanske, men jag skulle inte rekommendera det. En gallring i sig exponerar träden för ökad risk för stormfällning initialt. Därmed utsätts de tilltänkta fröträden för risk att blåsa ned redan innan de friställts som fröträd. En skyddszon är alltid bra.

Jag menar att små plantor klarar att hämta sig efter att ha blivit överkörda men undrar om större plantor gör det?

Johan Haglöf svarar:
Även lite större plantor har en viss förmåga att hämta sig efter att ha blivit nedböjda. Men ju mindre de är desto flexiblare är de, och det är mindre sannolikhet att skada en liten planta jämfört med en stor av den enkla anledningen att den är just mindre.

Dvs, får tallen nog med friställningsstimulans av en något hårdare slutgallring för att börja producera inför år 3-4? Frågan ställer jag då funderingarna börjat snurra om man kan effektivisera detta sätt att föryngra skog. Kanske för att göra denna metod mer attraktiv för storskogsbruket.

Johan Haglöf svarar:
En skärmställning är att likna med en hårdare gallring. Men för att inte förlora delar av markens produktionsförmåga vill man undvika att göra denna gallring för tidigt (för många år till föryngringsavverkningen).

Gäller dito för gran också?

Johan Haglöf svarar:
Ja, under förutsättningar att ståndorten är lämplig. Självföryngring av gran är en helt annan grej, det är arbetsintensivt och egentligen bara för någon som är intresserad och helst självverksam. Avseende gran finns inte heller samma ekonomiska incitament då kvalitet inte ersätts på samma sätt som för tall.

Johan Haglöf svarar:
Högre. Detta eftersom man måste göra 2-3 fler avverkningsåtgärder och framförallt då får fler flyttkostnader. Men å andra sidan blir intäktssidan högre vilket gör metoden attraktiv.

Christer Karlsson svarar:
Frösådd ger oftast ett bra resultat på sandiga jordar. Skillnaden mot naturlig föryngring är att fröet kostar 3000-5000 kr/ha, att man har ett år på sig istället för tre år för naturlig föryngring och att de flesta frön hamnar mitt i mineraljorden. På finkorninga moräner kan detta orsaka uppfrysning första vintern. Fördelen med sådd är att man kan använda plantagefrö.

Johan och Christer svarar:
Bra fråga, i numerär troligen inte då en älg behöver en viss mängd föda. Men eftersom det är betydligt fler träd att fördela ut älgbetet på så kommer ungskogen efter slutröjning vid ca 5m ha avsevärt bättre möjligheter att vara av god kvalitet. Se även svaret på nästa fråga.

Äldre skogvaktare brukade säga att ”plantan inte skall komma längre bortifrån än närmsta träd”, eftersom den ger den bästa/rätt biotop för orten/kommunen. En planterad skog med plantor från andra geografiska landskap blir ju hellre ”godis” för älgarna?

Christer Karlsson svarar:
Ur skadesynpunkt är det resultatet för de blivande timmerstammarna som är viktigt. Jag skulle därför gärna vilja se undersökningar som visar skadefrekvensen, i planterade respektive naturligt föryngrade bestånd, för de 500 bästa stammarna som är kvar efter 1-2 röjningar och 2-3 gallringar. Ett naturligt föryngrat bestånd som röjs till produktionsförband vid 5 m höjd kommer i genomsnitt att ha dubbelt så mycket grönmassa under tiden som älgbete är attraktivt, jämfört med planterade tallbestånd som slutröjs vid 3 m. Om man jämför i antalet stammar blir det 3-5 gånger fler stammar i det naturligt föyngrade beståndet. Sannolikheten att bland dessa mer än 5000 st/ha hitta oskadade träd är betydligt högre än bland 2000 planterade st/ha. En fråga som viltforskarna ännu inte givit något entydigt svar på är om älgen hellre äter av en planterad tall än en naturligt föryngrad tall. Min slutsats: Höga stamantal upp till 5 m skapar fina tallar, ger älgen gott om föda samt ger ett stor urval av huvudstammar vid slutröjning.

… och tar hänsyn till kostnad för markberedning, minskad avkastning per år och jämför med planteringskostnaden? Förstår att det är många andra parametrar som styr, t.ex. typ av mark, älgbestånd m.m. Tänker någon form av genomsnittlig mark och tar hänsyn till den genomsnittliga kvalitetshöjningen.

Christer Karlsson svarar:
Se Skogsskötselserien del 4, där finns sådana beräkningar.

Johan Haglöf svarar:
På steniga marker är markberedningen ofta en utmaning och därför kan metoden behöva anpassas något. Men det är ju samma även om man väljer plantering.

Jag ser ju dessa korta avsnitt som otroligt informativa och ett bra underlag att visa för personer som inte har så bra kunskap om skogsskötsel och värdet av vår skog. Jag är väldigt tacksam för att få närvara vid era sändningar.

Kul att höra, tack för ditt intresse! Du hittar tidigare webbinar på vår startsida, klicka här och skrolla ner en bit. Trevlig tittning!

Johan Haglöf svarar:
Det finns olika typer av frön. Allt från beståndsfrön utan egentlig förädlingsgrad till den 3:e och 4:e generationens förädlat frömaterial. Produktionsförmåga men även vissa kvalitetsparametrar och motståndskraft mot skadegörare är egenskaper som man gynnar i det svenska förädlingsprogrammet. Förädlade frön ger jämnare och mer förutsägbar tillväxt på träd och beståndsnivå. Men eftersom utbudet av plantor blir så mycket större vid naturlig föryngring kan man med selektiv röjning och gallring gynna de träd med högst tillväxt och /eller kvalitetsegenskaper och därmed skapa ett jämnt och produktivt bestånd (om man så önskar).

Johan Haglöf svarar:
Mätning i samband med röjning är att rekommendera då det ofta annars lämnas för många stammar kvar och mätning görs oftast med en cirkelprovyta för att mäta stammar/ha. Lämna aldrig mer än 3000 st/ha, helst något färre. Här kan du läsa mer: https://www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/mata-skogen/antal-stammar/

Christer Karlsson svarar:
Markberedning är den starkaste åtgärden för att lyckas med naturlig föryngring. Men den måste göras i rätt tid, dvs hösten tre år efter att fröträden har friställts. Då får man många fler plantor och dessutom kommer plantorna de närmaste tre åren efter markberedningen vilket ger ett jämnt bestånd. På lavrika tallhedar kan resultatet bli bra utan markberedning, men det tar längre tid och blir ett ojämnare bestånd.

Nej, vi gör tyvärr inte det – vi hänvisar till de publikationer som Christer Karlsson hänvisade till. Hör gärna av dig vid frågor.

… och andra miljöaspekter? Vilka är i så fall de största vinsterna, och hur mycket forskning bedrivs inom detta område?

Johan Haglöf svarar:
Det här är ett område som inte är så välbeforskat. Störst nytta ur ett mångfaldsperspektiv får man via välriktad naturvårdshänsyn som görs vid själva avverkningen. Men en planterad skog brukar bli mer enhetlig än en naturligt föryngrad och det är ur ett naturvårdsperspektiv sämre. Men om man lämnar några fröträd som evighetsträd så ökar variationen i det framtida beståndet och även den biologiska mångfalden då många arter är beroende av gamla träd.

Johan Haglöf svarar:
Ja, om sådden lyckas och plantskogen blir tät.

Johan Haglöf svarar:
Att kombinera fröträd med sådd kan man såklart göra men då bör syftet vara att man antingen vill utnyttja förädlat frö eller skapa en blandskog via att så in fröer från ett annat trädslag. Rent ekonomiskt är det inte gynnsamt att kombinera fröträd med sådd.

När kan det vara lämpligt att stamkvista för att öka kvaliteten?

Christer Karlsson svarar:
Stamkvistning ger bäst resultat om beståndet är 7-8 m högt, så att man kan kvista till 4 meters höjd. Sådana bestånd hittar man i sådda eller naturligt föryngade bestånd som röjts vid ca 5 m höjd. Då är diametern i brösthöjd ca 8 cm och grenarna klenare än 15 mm. Kvista bara 500 st/ha (4 m förband) och måla gärna de stamkvistade träden med en vit ring i brösthöjd. Ett planterat bestånd är ofta för grovt vid 8 m höjd, grenarna för grova och många träd är krokiga.

Ser ut som sallad som sorken älskar och ett stort antal sjukdomar som följd. Naturlig föryngring har livskraftiga och gröna plantor med stor överlevnad.

Johan Haglöf svarar:
Som du beskriver finns det utmaningar och risker med plantering. Men rätt utförd ger även plantering fina ungskogar och är ibland att rekommendera. Kom ihåg ståndortsanpassningen, rätt metod på rätt mark. Naturlig föryngring är inte alltid den bästa metoden.

Fredrik Granath svarar:
Generellt sett så har det varit prisuppgång under ca 1,5 år, om och hur länge det fortsätter så är väldigt svårt att säga. Uppgången beror på en större efterfrågan än vad utbudet är av svenskt virke för tillfället. Det är flera anledningar till att efterfrågan ökat men några av de viktigaste är att ryska virkesvolymer bojkottas, Sveaskog minskar sina avverkningar samt att flera skogsindustrier investerar både i sågverk och massaindustri med en större virkesförbrukning som följd. Energisektorn vill prioritera förnyelsebar råvara i kombination med brist på övriga bränslen vilket ökar efterfrågan av svenska biobränslevolymer från skogen. Allt detta göra att prisbilden på virkesråvara stigit. Det som talar emot en fortsatt prisuppgång är att konsumtionen av färdiga produkter inte har ökat, vare sig i pris eller volym utan snarare har sänkts vilket kan ge en vikande marknad på sikt. För våra egna specialsortiment som stolp, stamblock, slipers och Octostolp följer de marknaden i övrigt för timmer och massaved även om de generellt håller en högre prisnivå. För kraftledningsstolpar och Octostolp specifikt ser vi en positiv marknadsutveckling med hög efterfrågan vilket borgar för en stabilt hög prissättning till skogsägaren framåt.